Kategorier

Arkiv

MP ”kändispartiet” i EU-valet

Som intresserad av miljövänligt resande har jag noterat att Jakop Dalunde som sedan 2016 då han efterträdde Peter Eriksson sitter på ett av MPs mandat i Europaparlamentet har jobbat mycket med tågtrafik. Under sina 3 år har Jakop varit gruppledare för de gröna i EU-parlamentets trafikutskott. Jakop delar mycket av sitt politisk arbete som i Facebookgruppen Tågsemester.

Därför är det intressant att se när MP drar igång kampanjen och skriver på DN debatt:

”Vi vill ha en tågunion för att underlätta för resor i Europa”

Debattinlägget pryds av en stor bild på en tågande kulturminister Alice Bah Kuhnke. Jakop har gjort ett gediget arbete i parlamentet och förberett deras tågpolitik och så kommer de två nya toppnamnen Alice Bah och Pär Holmgren och presenterar det som om detta är vad de alltid har velat…

MP förra parlamentariker var Max Andersson som lämnade partiet i protest mot regeringssamarbetet och gick med i partiet Vändpunkt och Linnea Engström som verkar ha lämnat av personliga skäl. Kvar i gruppen är alltså Jakop med 3 års erfarenhet och personliga framgångar men han petas ned för de som är mer kända från TV.

Nu kommer nog många fråga sig, är jag den misogyne medelålders mannen som gnäller så fort en kvinna får en framträdande position? Svar, nej! Jag var fortfarande medlem i MP när Alice Bah blev kulturminister. Även inom partiet var det många som sa att hon var endast känd för Disneyklubben och hade inga meriter. Alice lämnade offentligheten efter 90-talet och hann både utbilda sig och vara aktiv inom civilsamhället vilket kanske inte många visste. Jag tyckte därför att hon passade som ansvarig för kultur, folkbildning och demokrati för det är hennes arena. Men varför ska kulturministern och en fd tv-meteorolog/ föreläsare få snabbspår in till de översta platserna? MP verkar ha satt i system de senaste åren att satsa på kändisskap och mindre på meriter.

OM, du vill rösta MP så skulle jag rekommendera Jakop eller någon under honom på listan. Toppnamnen verkar mest vara där för att få en fortsatt karriär efter avslutat ministerjobb.

 

 

 


Sverige i utsläppstoppen

Sveriges radio rapporterar idag att Sverige allt jämt ligger kvar i utsläppstoppen när det gäller trafikens utsläpp. Denna effekt brukar kallas reboundeffekten dvs att även om ny teknik gör det möjligt att leva miljövänligare så ökar ofta utsläppen eftersom vi konsumerar mer istället. Vi kan minska utsläppen genom att köpa mindre bilar vilka i regel alltid drar mindre bränsle och genom att köra mindre. Men då bilen r en statussymbol och samhället är anpassat för massbilism så gör nybilsförsäljningen att utsläppen inte påverkas nämnvärt för det är fortfarande populärare att köra stor bil än el/ hybrid/ biogas elelr välja en bränslesnål bil.

Nya bilar i Europa släpper ut allt mindre koldioxid. Enligt undersökningsföretaget Jato minskade utsläppen av den klimatstörande gasen med drygt tre procent mellan 2009 och 2010.

Faktum är att Portugal, som första land, redan nu har hunnit nå under EU:s utsläppsmål till 2015, om att nya bilar ska släppa ut i genomsnitt max 130 gram koldioxid per kilometer.

Men de ekonomiska skillnaderna i Europa märks tydligt i statistiken. För grovt sett gäller fortfarande att ju mer pengar du har, desto större bil köper du. Och ju större bil du köper, desto mer ökar du på den globala uppvärmningen genom utsläpp av koldioxid.

Därför är det inte förvånande att det är de rika länderna Schweiz, Sverige och Tyskland som ligger i Europatopp på den färska utsläppslistan, medan fattigare Portugal ligger i botten.

Detta är också en viktig påminnelse när vi hävdar att utecklingsländer borde ta större ansvar för de globala utsläppen för att de är fler och har en större andel av världsbefolkningen. Men det är fortfarande västvärlden som konsumerar mest och lever ohållbart.

 


CO2now.org

Min gamla blogg har återuppstått och genomgått lite uppfräschning med ny layout. Till höger en bit ned finns en widget som visar månadens CO2-koncentration i atmosfären. Widgeten kommer från sajten CO2now.org

CO2Now förklarar pedagogiskt varför CO2-koncentrationen är avgörande för vårt klimat. All data kommer från NOAA

Measuring Location:
Mauna Loa Observatory, Hawaii

Data Source: Earth Systems Research Laboratory (ESRL) / National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA)

Why is CO2 significant? Carbon dioxide (CO2) is the chief greenhouse gas that results from human activities and causes global warming and climate change. To see whether enough is being done at the moment to solve these global problems, there is no single indicator as complete and current as the monthly updates for atmospheric CO2 from the Mauna Loa Observatory

Jag tycker det är ett mycket bra initiativ att sprida klimatdata för jag har stött på klimatskeptiker som hävdar att forskare inklusive IPCC håller data hemlig för att inte visa hur de bluffar.

Jag tycker denna grafen är väldigt informativ och tänkvärd:


Tågupproret -behöver din medverkan

Ingen har väl undgått att tågen har varit lika driftsäkra som kärnkraftverken i vinter? Förseningarna har varit otaliga och sedan uppstår det ‘spårbrist’ inte för att spåren tar slut men att för många tåg står still på spåret så att det ena tåget blockerar det andra. Svensk järnväger behöver underhållas men främst byggas ut så vi får nya snabbare spår på trafikerade sträckor. Tyvärr har regeringen visat mycket lite intresse och finansminister Borg sa till och med i veckan att man har investerat för mycket i järnvägen!!!!

Nu har Miljöförbundet- jordens Vänner, järnvägsfrämjandet och SEKO startat kampanjen tågupproret. Skriv under namninsamlingen och visa att vi behöver bättre tågförbindelser!


Möte med LRF

I onsdags var jag och Lo Göthberg-Larsson från MP Mark på möte md LRF i Mark på Ginkalunda gård. Mötet var väldigt trevligt och vi stannade näst längst av alla.

För att sammanfatta diskussionen; vi är inte direkt överens om vargjakt och och djurskyddet men om mycket annat. När jag diskuterade kilometerskatt så påpekade en lantbrukare från LRF att den billiga olja slår ut inhemsk produktion eftersom den möjliggör att en biff från Brasilien blir billigare i affären än en lokalproducerad svensk biff. Oljan är det insatsmedel som håller igång industrijordbruket. Samtidigt var en annan lantbrukare kritisk till kilometerskatt och tycker att det bara gör allt dyrare på landsbygden.

Det var stor enighet mellan partier och lantbrukare att vi borde jobba mer för att lokal upphandling för att ta mer hänsyn till miljö och djurskyddsregler och inte favorisera det som är billigast men ofta producerat på ett sätt som vi inte tillåter i Sverige. Även när det gällde biogasproduktion och utbyggnad av vindkraft så hade vi mer gemensamma ståndpunkter.

Oavsett vilka som kommer styra i kommun och riksdag efter valet så kommer politiker och lantbrukets företrädare alltid att behöva  kommunicera med varandra och jag känner att trots vissa olikheter så har vi ett bra och respektfullt samtalsklimat vilket är bra.


Alliansen och solidaritet

I dag är det i skrivande stund 50 dagar 7 timmar och 22 minuter kvar tills vallokalerna stänger och vi kommer få SVTs vallokalundersökning som ger en första indikation om utgången. Nu är det hög tid att fokusera på valrörelsen och att föra ut den politik vi vill driva 2011- 2014.

Ett viktigt ledord i den gröna ideologin och i Miljöpartiets politik är solidaritet.

Miljöpartiet de grönas politik utgår ifrån tre solidariteter:

solidaritet med djur natur och de ekologiska systemen
solidaritet med kommande generationer
solidaritet med världens alla människor

Det finns ett samband mellan extrem fattigdom och miljöförstöring likaså mellan miljöförstöring och konflikter.  När fattigdomen är påtaglig så kan inte befolkningen i ett land prioritera att avstå från att (ut)nyttja sin omgivning och naturresurser utan allt måste nyttjas för att kunna försörja en växande befolkning och hålla dom ovanför svältgränsen. När kampen om knappa resurser hårdar ökar även konfliktrisken. Konflikten i Darfurprovinsen i Sudan är ett exempel där politiska och etniska motsättningar kulminerar då flera folkgrupper som lever på gränsen till det ständigt expanderande ökenbältet konkurrerar om bete och jordbruksmark.

Ska vi få en mänskligare, rättvisare och fredligare värld måste vi ha en politik som bygger på lika villkor och frihet åt alla människor. Under den senaste tiden har alliansregeringen utmärkt sig genom flera rent osolidariska beslut som drabbar världens fattiga och redan utsatta.

Alliansen struntar i internationellt förbud mot klusterbomber med motiveringen att JAS-plan är utrustade med ett klustervapen och de vill inte motverka den svenska vapenexporten!

Exporten av svensk försvarsmateriel har aldrig varit större än nu. Sedan 2002 har försäljningen av Jas Gripen, Stridsfordon 90 och radarsystemet Erieye fyrfaldigats.

Källa: http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/motor/article739700.ece

Detta är en oerhörd cynism då Sverige i vissa undersökningar är tionde största vapenexportören i världen sett till värdet av exporten eller nummer ett! sett till export/ capita. Klusterbomber är ett grymt vapen som sprider massa små laddningar över stora områden och aldrig kan användas i ”smart” krigsföring då man aldrig kan skydda civila från att drabbas.

Det andra stora sveket mot världens fattiga är att Sverige inte vill erkänna vatten som en mänsklig rättighet. Källa: http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/07/juli-29-2010-sverige-star-inte-bakom.html

Förutom gamla konflikter där vatten är en komponent i konflikten som i Palestina och Darfur så förutspås konflikter om vatten öka i världen. Botswana är ett land där ursprungsbefolkningen trängs undan pga gruvdrift och dessutom förnekas sina vattentillgångar;

Driven from the Kalahari Preserve by a government intent on accomodating diamond mining interests, Botswana’s San people won the right to return to their land in 2006. Since then the San say the government has denied their rights to water.

Källa; http://www.digitaljournal.com/article/294961

Regeringens motivering är att det inte är en juridiskt bindande deklaration! Detta är extremt feg och egoistisk inställning måste jag säga. Klimatförhandlingar som Kyotoprotokollet är heller inte juridiskt bindande eftersom det inte finns någon tvingande internationell klimat och miljölagstiftning men man kan som nation ändå förbinda sig att följa deklarationen och implementera den i nationell lag. Det hela handlar om att våga vara ett land som vill gå i fronten för förändring och vara ett föredöme för andra inte en bromskloss.


Oljan skadar även människor

Jag hittade via ett blogginlägg i den fria nättidningen Digital Journal.com ett YouTubeklipp med Merle Savage som var ansvarig under saneringsarbetet efter Exxon Valdez förlisning och då världens hittills störts oljeutsläpp till havs. Savage varnar för de giftiga ångor som råoljan ger ifrån sig och de luftvägsproblem och andra hälsoproblem som drabbade de som då arbetade med sanering.

Oljeutsläpp ger långvariga skador på ekosystemet i havet och kustzonen men även de som frivilligt arbetar för att röja upp kommer skadas för lång tid. Tyvärr är detta oljeberoendets baksida, människor och miljö skadas men ju längre från ett miljöproblem man lever ju mindre tenderar människor att engagera sig i problemet eftersom det inte berör vår vardag. Förhoppningsvis kommer vi få mer debatt i Sverige om oljeutvinning nu när det är akktuellt att provborra efter naturgas och andra petroleumreserver i Österlen och andra områden.


Konsumtion ökar inte välbefinnandet

I senaste numret av Miljötidningen slår man ett slag för boken Jämlikhetsanden (The spirit Level) där författarna konstaterar att ett ojämlikt samhälle alltid dras med mer problem än jämlika samhällen oavsett om det är jämlikt men relativt rikt eller fattigt land. Ojämlikhet driver dessutom på (över)konsumtion eftersom det i ett sådant samhälle är viktigt att kunna mäta sig med de som har det bättre och leva upp till deras standard. Alltså en sned fördelning av resurser och inkomster gör att miljön belastas ytterligare av konsumtionen!

I boken Osäkrat klimat- laddad utmaning från formas att Sverige intar den föga smickrande första platsen med flest antal kvadratmeter köpcentrum/ invånare! Det är ju nästan skrämmande att ett såpass glest befolkat land som Sverige ändå har så otroligt mycket köpcentrum? Framväxten av externa köpcentra utarmar inte bara stadskärnor, hotar lanthandlare det ökar dessutom persontransporterna och bidrar till en utveckling där samhället anpassas efter bilen istället för efter människorna. Är denna enorma konsumtionshysteri ett tecken på att Sverige ändå är ett ojämlikt land där masskonsumtion fyller ett materiellt tomrum? Det känns som om konsumtionen är ett ekorrhjul vi inte kan ta oss ur som går ut över människor och miljö allt mer.


Urbana ekosystem

Varför inte skapa ekosystem i stället för att skada dem?

Professor Jacqueline McGlade

Att skapa ekosystem istället för att fortsätta orsaka skador på befintliga borde vara en utgångspunkt i modern stadsplanering och exploatering. Det är ett av de teman som som Europeiska miljöbyråns årsskrift Miljösignaler 2010 tar upp. Numret är fyllt av intressanta artiklar men jag fastnade speciellt för artikeln om städer och hur man kan öka biologisk mångfald i stadslandskap för att minska städernas ”ekologiska fotavtryck”. Städer är beroende av en stor areal land i närområdet för att vegetation ska kunna omsätta koldioxid, syre och vatten, våtmarker ska vara recipient för föroreningar och avlopp och binda näringsämnen och odlingsbar ark ska förse staden med livsmedel och återföra näringsämnen. Men i städerna är stora ytor helt kala och ”döda” istället för att utnyttjas för att stabilisera mikroklimatet och öka mångfalden.

Det surrar i Paris

Man har odlat bin på Parisoperans tak i 25 år. Bisamhället på denna urparisiska institution är välmående och producerar nästan 500 kg honung om året.

Stadsbina frodas och det finns inte mindre än 400 samhällen i staden. Nya bikupor finns nu vid slottet i Versailles och vid Grand Palais. Städer innehåller faktiskt en mängd blommande växter och träd i trädgårdar och parker. Och även om det finns föroreningar finns det mycket mindre bekämpningsmedel i städerna. Stadsbin verkar klara sig bättre än kusinerna på landet i Europa.

Den franska nationella biodlarföreningen inledde 2005 en kampanj – ”Operation bin” – för att integrera bin i stadslandskapet. Det verkar fungera. Biodlarföreningen uppskattar att varje bikupa i Paris producerar minst 50–60 kg honung per skörd och att dödligheten i samhällena är 3–5 procent. Det ska jämföras med bin på landet som producerar 10–20 kg honung och har en dödlighet på 30–40 procent.

Bina är flitiga även i London. Enligt biodlarföreningen i London trivs stadsbina med stadens överflöd av blommande växter och träd i kombination med en förhållandevis liten användning av bekämpningsmedel. Detta och det något mildare vädret ger en längre biodlingssäsong och oftast större produktivitet än i landsbygdsområdena. Ett perfekt exempel på potentialen i vårt urbana ekosystem.

Kan det bli mer lokal och närproducerat än så? Antalet biodlare i landet minskar tyvärr i antal. Kanske kan man väcka ett nytt intresse om man kan visa att det inte alls krävs att man bor på landet eller har en stor trädgård för att kunna hålla bin?


Att förstå "Eco Tipping Point"

Först ska jag nämna att jag blev lite glad när jag kollade kurslitteraturlistor på Göteborgs universitet och fann att Gerald, G Martens Human ecology nu finns att läsa i sin helhet på nätet! Jag fick köpa den tryckta boken när jag läste humanekologi för några år sedan. Jag har alltid gillat den boken, inte för att den är den mest utförliga eller den bästa boken i ekologi eller för att den tar upp alla grunder i miljövetenskap. Nej det finns säkert bättre böcker om vill lära sig allt. Men den är väldigt pedagogiskt skriven och framför allt lättläst (förvisso på engelska). Om man inte har naturvetenskaplig bakgrund och inte vill råplugga ekologi (där man lätt hamnar bland diagram och tillväxtkurvor, populationscykler mm nästan med en gång) så ger en grundläggande förståelse för ekologi samtidigt som den kopplar miljöproblem till det social samspelet. Alltså en lättläst grundläggande bok som tar upp komplexa samband.

Gerald G Marten är också delaktig i The Eco tipping Points Project, ett forskningsprojekt inom det humanekologiska fältet där man beskriver ”the tipping points”. Tipping point har jag alltid uppfattat som den punkt där man vet att något med all säkerhet kommer gå åt skogen med besked som tex 6C temperaturhöjning på jorden, när sista torsken drogs upp utanför New Foundland eller när (regn)skogen är så skövlad att ingen vegetation längre binder varken mull eller vatten och  jorden bränner sönder och torkar ut (Sahara). Men The Eco tipping Project försöker sätta fingret på den punkt där man vänder den negativa utvecklingen. Istället för att ha som utgångspunkt -när kommer allt haverera? så vill man identifiera vilka åtgärder som krävs av samhället för att motverka utarmningen av naturresurser och nedgången i det mänskliga samhället som följer.

Projektet har kartlagt positiva effekter på hela samhället av tex marina reservat- ökad fiskproduktion, upphörd användning av pesticider- minskad resistans hos skadeinsekter, återhämtning av naturliga predatorer,och minskad kostnad för jordbrukaren.