Kategorier

Arkiv

Jordgubbsäsong

Jordgubbssäsongen står snart för dörren när plantorna åtminstone i södra landet knoppas för fullt i vårsolen. Då har Lantbrukarnas riksförbund LRF lite lägligt passat på att överklaga kemikalieinspektionens förbud mot växtskyddsmedlen Butisan och Betanal.

Jag förstår ju i och för sig att LRF anser sig stå på odlarnas sida och hjälper dom. Men med alla rapporter som kommer om hur mycket giftrester det finns i maten är det då en långsiktig lösning för livsmedelsindustrin att fortsätta ett jordbruk med intensiv giftanvändning? Glädjande nog hittade jag en artikel om att jordgubbsodlare i Kalifornien nu har börjat arbeta för alternativ och har börjat odla allt mer ekologiska jordgubbar.

Det är skrämmande att se hur konservatism har stått i vägen för utveckling av miljövänligare metoder som när Jim Cochran ekologisk odlare motarbetades:

At first, the organic crops didn’t do as well, but it was no disaster. Cochran and his partner saw a decreased yield of about 20 percent in the organic crop, he says. They sold those berries at a 20 percent premium, but because of other costs involved in organic growing, such as rotating crops and using more labor-intensive techniques to control weeds and pests, they were barely breaking even.

Cochran’s partner left, but he continued the experiment. He was single and could afford to live cheaply, building a small cabin by hand, in order to save money for his crops. He tried various methods of increasing yields, using different composts, planting methods, and organic fertilizers, pesticides, and fungicides. He discovered that rotating broccoli and cauliflower with strawberry crops improved the health of the soil, and he found that planting strawberries in single rows, instead of the usual multiples, allowed more air to circulate, thus decreasing mold.

Cochran also began working with researchers at the University of California at Santa Cruz to perform randomized studies of his organic and fumigated crops. During the late ‘80s, he says, it was difficult to get funding for such research from the industry group, the California Strawberry Commission. ”The industry blockaded our efforts to get money to research alternatives, and spent a lot of money in Washington making sure our proposals didn’t get funded.” (The commission began funding such research ten years later). In 1989, Cochran and the Santa Cruz researchers published a study showing that growing strawberries organically was economically viable with the techniques he had developed, since the premium for organic berries covered most of the increased costs of farming. The study piqued other farmers’ interest.

Tyvärr ser det lika illa ut i Sverige. Eko-jordgubbar lyser med frånvaron i affärerna. Men om man bor i en större stad och kan prenumerera på frukt & grönsakslådor så har Årstiderna ofta jordgubbar i sortimentet.


Tepcos cynism!

Japanska kärnkraftsbolaget Tepco sjunker allt djupare i dyn! Inte nog med rapporter om att Fukushima byggdes utan anpassning till den tektoniskt aktiva berggrunden och att protokoll förfalskades av säkerhetsinspektörer. Nu uppdagas att Tepco ljuger om saneringsarbetet.

Först framställdes saneringsarbetarna som hjältar som offrade sitt eget liv och hälsa för att rädda omgivningen. Främst äldre anställda och andra rekryterades för uppdraget eftersom de förmodligen inte kommer utveckla följdsjukdomar av strålningen pga sin ålder. Man ville rädda den yngre generationen och de äldre hyllades för sin altruism.

Idag skriver Expressen om hur uteliggare och fattiga utnyttjas av företaget:

De tvingas arbeta i dödszonen.
Nu anklagas Tepco för att utnyttja uteliggare och invandrare i kampen mot radioaktiviteten.
- Efter att de utsatts för höga stråldoser får de sparken, säger tyske journalisten Robert Hetkämper.

En oerhörd cynism från Tepcos sida!

Svenska pensionsparare är enligt Mentor Online delägare i Tepco.

DEN AKTUELLA ägarförteckningen visar att Sjunde AP-fonden äger cirka 1 miljon aktier i Tepco. Swedbank Roburs innehav ska uppgå till 0,2 miljoner aktier, medan SPP äger något färre aktier i bolaget.

Sjunde AP-fondens kommunikationschef Johan Florén säger till Di.se att fonden de senaste dagarna minskat sitt innehav i Tepco för att i dagsläget äga cirka 0,8 miljoner aktier. Det motsvarande 0,06 procent av fondens aktieportfölj.

Kanske dags för etiska fondförvaltare att se över vilka energibolag man ska investera i framöver?


Lycka är…

att få egen färskpotatis i år!

Jag är nybliven brukare av en odlingslott på ca 20- 25 kvm. Förutom avkoppling och motion som man får av att gräva och rensa så är det en stor tillfredsställelse när man kan skörda de första primörerna och koka den första potatisen med egen dill! Men det är inte bara nostalgi från en barndom på landet där vi odlade och hade egna höns och det luktade hö och koskit som får mig att villja odla själv.

Tyvärr är mat sammanlänkat med hälsa och anonym mat som vi köper i affären är allt annat än hälsosam ibland. Jag har nu i veckan ställt frågor till miljöförvaltningen om ur vi tar hand om vårat avloppsslam som lagrats i reningsverken. Pressen ökar på kommunerna att göra något med slammet då det är ett deponiproblem. Tyvärr är slam inte den kretsloppsanpassade produkt som det borde vara då industriavfall får blandas med med avloppsvatten! Tungmetaller och medicinrester blandas med urin som egentligen är steril och med fekalier som efter rötning borde vara ofarligt. Idag betalar kommunen för att bli av med slammet och ett företag som gör jordprodukter tar hand om det. Med vetskap om att avloppslam blir blomjord och att importerade grönsaker ofta innehåller för höga halter av pesticider känns det tryggt att odla sin gen lilla täppa där jag själv får bestämma vad som tillförs och ej!


Konsumtion ökar inte välbefinnandet

I senaste numret av Miljötidningen slår man ett slag för boken Jämlikhetsanden (The spirit Level) där författarna konstaterar att ett ojämlikt samhälle alltid dras med mer problem än jämlika samhällen oavsett om det är jämlikt men relativt rikt eller fattigt land. Ojämlikhet driver dessutom på (över)konsumtion eftersom det i ett sådant samhälle är viktigt att kunna mäta sig med de som har det bättre och leva upp till deras standard. Alltså en sned fördelning av resurser och inkomster gör att miljön belastas ytterligare av konsumtionen!

I boken Osäkrat klimat- laddad utmaning från formas att Sverige intar den föga smickrande första platsen med flest antal kvadratmeter köpcentrum/ invånare! Det är ju nästan skrämmande att ett såpass glest befolkat land som Sverige ändå har så otroligt mycket köpcentrum? Framväxten av externa köpcentra utarmar inte bara stadskärnor, hotar lanthandlare det ökar dessutom persontransporterna och bidrar till en utveckling där samhället anpassas efter bilen istället för efter människorna. Är denna enorma konsumtionshysteri ett tecken på att Sverige ändå är ett ojämlikt land där masskonsumtion fyller ett materiellt tomrum? Det känns som om konsumtionen är ett ekorrhjul vi inte kan ta oss ur som går ut över människor och miljö allt mer.


Att förstå "Eco Tipping Point"

Först ska jag nämna att jag blev lite glad när jag kollade kurslitteraturlistor på Göteborgs universitet och fann att Gerald, G Martens Human ecology nu finns att läsa i sin helhet på nätet! Jag fick köpa den tryckta boken när jag läste humanekologi för några år sedan. Jag har alltid gillat den boken, inte för att den är den mest utförliga eller den bästa boken i ekologi eller för att den tar upp alla grunder i miljövetenskap. Nej det finns säkert bättre böcker om vill lära sig allt. Men den är väldigt pedagogiskt skriven och framför allt lättläst (förvisso på engelska). Om man inte har naturvetenskaplig bakgrund och inte vill råplugga ekologi (där man lätt hamnar bland diagram och tillväxtkurvor, populationscykler mm nästan med en gång) så ger en grundläggande förståelse för ekologi samtidigt som den kopplar miljöproblem till det social samspelet. Alltså en lättläst grundläggande bok som tar upp komplexa samband.

Gerald G Marten är också delaktig i The Eco tipping Points Project, ett forskningsprojekt inom det humanekologiska fältet där man beskriver ”the tipping points”. Tipping point har jag alltid uppfattat som den punkt där man vet att något med all säkerhet kommer gå åt skogen med besked som tex 6C temperaturhöjning på jorden, när sista torsken drogs upp utanför New Foundland eller när (regn)skogen är så skövlad att ingen vegetation längre binder varken mull eller vatten och  jorden bränner sönder och torkar ut (Sahara). Men The Eco tipping Project försöker sätta fingret på den punkt där man vänder den negativa utvecklingen. Istället för att ha som utgångspunkt -när kommer allt haverera? så vill man identifiera vilka åtgärder som krävs av samhället för att motverka utarmningen av naturresurser och nedgången i det mänskliga samhället som följer.

Projektet har kartlagt positiva effekter på hela samhället av tex marina reservat- ökad fiskproduktion, upphörd användning av pesticider- minskad resistans hos skadeinsekter, återhämtning av naturliga predatorer,och minskad kostnad för jordbrukaren.


Giftrester ökar hudcancerrisken

Scientific American skriver idag om att pesticider (bekämpningsmedel) som används i konventionell odling kan bidra till att öka frekvensen av hudcancer (melanom).

“Most previous melanoma literature has focused on host factors and sun exposure. Our research shows an association between several pesticides and melanoma, providing support for the hypothesis that agricultural chemicals may be another important source of melanoma risk,” according to the report by epidemiologists from University of Iowa, the National Institute of Environmental Health Sciences and National Cancer Institute.

Tidigare har man mest fokuserat på livsstilsfaktorer som solexponering (solbad och solarium) men nu ser forskarna att oavsett solvanor så ökar melanom hos befolkningen. Hos lantarbetare som i och för sig utsätts regelbundet för sol då de jobbar utomhus ökade cancerrisken om de regelbundet utsattes för sex pesticider.

The researchers identified six pesticides that, with repeated exposure, doubled the risk of skin cancer among farmers and other workers who applied the chemicals to crops.

Något som även borde göra oss konsumenter uppmärksamma och berörda är att det inte enbart är lantarbetare i tredje världen som drabbas av att arbeta med gifter som löper ökad risk för melanom utan även konsumenter utsätts regelbundet för samma gifter som uppmärksammats i studien.

The findings also may have implications for consumers who use pesticides in their homes or yards. Carbaryl, one of the pesticides linked to skin cancer, is the active ingredient in the insecticide Sevin, which is widely used by consumers to kill pests in gardens and lawns.

Carbaryl (svenska karbaryl) är det bekämpningsmedel man fann högst halt av i importerade produkter i Jordbruksverkets stickpprov 2000 (fig 3.14 sid 71) Halten karbaryl låg på 4% av ADI (ADI= acceptabelt dagligt intag). Även om ADI är en hundradel av den lägsta dos som är skadlig så finns det ändå anledningar att inte ta för läätt på riskerna med bekämpningsmedelsrester då forskare är medvetna om att ”cocktaileffekten” dvs effekten av att flera gifter blandas i var för sig ofarliga koncentrationer kan göra att gifterna förstärker varandras verkan.
Hayes’s study joins a growing body of work showing that chemicals in combination can produce a wide range of effects even at low concentrations.
Karbaryl ska enligt uppgift vara förbjudet att använda i Sverige men ändå får vi i oss rester av medlet genom importerad mat.

Controversy

Carbaryl kills both targeted (e.g. malaria-carrying mosquitos) and beneficial insect (e.g. honeybees), as well as crustaceans.

Although approved for more than 100 crops in the US, Carbaryl is illegal in several countries, including the United Kingdom, Austria, Denmark, Sweden, Germany, and Angola.[3]

Källor: http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=farm-pesticides-linked-to-skin-cancer
http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=mixing-it-up
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra02_7.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/Carbaryl

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.