Möte med LRF
Publicerat: 3 september, 2010 Postat i: biologisk mångfald, djurskydd, ekologiskt jordbruk, energi, Jordbruk, Klimat, Marks kommun, Miljö | Tags: djurskydd, Jordbruk Lämna en kommentar »I onsdags var jag och Lo Göthberg-Larsson från MP Mark på möte md LRF i Mark på Ginkalunda gård. Mötet var väldigt trevligt och vi stannade näst längst av alla.
För att sammanfatta diskussionen; vi är inte direkt överens om vargjakt och och djurskyddet men om mycket annat. När jag diskuterade kilometerskatt så påpekade en lantbrukare från LRF att den billiga olja slår ut inhemsk produktion eftersom den möjliggör att en biff från Brasilien blir billigare i affären än en lokalproducerad svensk biff. Oljan är det insatsmedel som håller igång industrijordbruket. Samtidigt var en annan lantbrukare kritisk till kilometerskatt och tycker att det bara gör allt dyrare på landsbygden.
Det var stor enighet mellan partier och lantbrukare att vi borde jobba mer för att lokal upphandling för att ta mer hänsyn till miljö och djurskyddsregler och inte favorisera det som är billigast men ofta producerat på ett sätt som vi inte tillåter i Sverige. Även när det gällde biogasproduktion och utbyggnad av vindkraft så hade vi mer gemensamma ståndpunkter.
Oavsett vilka som kommer styra i kommun och riksdag efter valet så kommer politiker och lantbrukets företrädare alltid att behöva kommunicera med varandra och jag känner att trots vissa olikheter så har vi ett bra och respektfullt samtalsklimat vilket är bra.
Att förstå "Eco Tipping Point"
Publicerat: 20 april, 2010 Postat i: biologisk mångfald, ekologiskt jordbruk, hälsa, Jordbruk, Klimat, Miljö | Tags: ekologi, ekologisk odling, gifter, Miljö Lämna en kommentar »Först ska jag nämna att jag blev lite glad när jag kollade kurslitteraturlistor på Göteborgs universitet och fann att Gerald, G Martens Human ecology nu finns att läsa i sin helhet på nätet! Jag fick köpa den tryckta boken när jag läste humanekologi för några år sedan. Jag har alltid gillat den boken, inte för att den är den mest utförliga eller den bästa boken i ekologi eller för att den tar upp alla grunder i miljövetenskap. Nej det finns säkert bättre böcker om vill lära sig allt. Men den är väldigt pedagogiskt skriven och framför allt lättläst (förvisso på engelska). Om man inte har naturvetenskaplig bakgrund och inte vill råplugga ekologi (där man lätt hamnar bland diagram och tillväxtkurvor, populationscykler mm nästan med en gång) så ger en grundläggande förståelse för ekologi samtidigt som den kopplar miljöproblem till det social samspelet. Alltså en lättläst grundläggande bok som tar upp komplexa samband.
Gerald G Marten är också delaktig i The Eco tipping Points Project, ett forskningsprojekt inom det humanekologiska fältet där man beskriver ”the tipping points”. Tipping point har jag alltid uppfattat som den punkt där man vet att något med all säkerhet kommer gå åt skogen med besked som tex 6C temperaturhöjning på jorden, när sista torsken drogs upp utanför New Foundland eller när (regn)skogen är så skövlad att ingen vegetation längre binder varken mull eller vatten och jorden bränner sönder och torkar ut (Sahara). Men The Eco tipping Project försöker sätta fingret på den punkt där man vänder den negativa utvecklingen. Istället för att ha som utgångspunkt -när kommer allt haverera? så vill man identifiera vilka åtgärder som krävs av samhället för att motverka utarmningen av naturresurser och nedgången i det mänskliga samhället som följer.
Projektet har kartlagt positiva effekter på hela samhället av tex marina reservat- ökad fiskproduktion, upphörd användning av pesticider- minskad resistans hos skadeinsekter, återhämtning av naturliga predatorer,och minskad kostnad för jordbrukaren.
Svensk sojaodling?
Publicerat: 3 april, 2010 Postat i: ekologiskt jordbruk, Jordbruk, Miljö | Tags: ekologisk odling, Jordbruk Lämna en kommentar »I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen. Rapporten ”Mera kött och soja, mindre regnskog” som MJV, Latinamerikagrupperna och Swedwatch har släppt visar att våra konsumtionsvanor har ett pris som betalas av andra och bidrar till den globala uppvärmningen. Latinamerikagrupperna och MJV har nu startat en kampanj för att ändra på detta.
Att konventionell storskalig sojaodling har negativ miljöpåverkan har uppmärksammats allt mer. Tyvärr har det varit ganska ljumna reaktioner från Lantmännen och andra inköpare i Sverige. Detta talar för ekologiskt jordbruk där man utgår från att sluta kretsloppet inom gården och där man hämtar foder från den egna arealen dit gödsel och biprodukter sedan återförs. Om det nu är nödvändigt att odla energirikare foder istället för att föda upp mjölkkor på gräsbete, hö, ensilage och spannmål så bör ju ett sådant foder odlas inom ladet så man dels slipper den miljöbelastning transporterna innebär och att man dessutom inte ökar vårat ”ekologiska fotavtryck” genom att förlägga delar av vår produktion i syd. Denna artikel från FOBO (tidigare Föreningen Organisk Biologisk Odling) ger dock hopp om framtiden. Kan sojabönor både för foder och människoföda odlas i Sverige? Uppenbarligen gjorde man det på 1940-talet men försöken lades i malpåse. Finns det bara efterfrågan från konsumenterna så kan det gå att få projektet bärkraftigt. Fråga efter svensk soja i fortsättningen!
Giftrester ökar hudcancerrisken
Publicerat: 31 mars, 2010 Postat i: ekologiskt jordbruk, hälsa, Jordbruk | Tags: ekologisk odling, gifter, Jordbruk Lämna en kommentar »Scientific American skriver idag om att pesticider (bekämpningsmedel) som används i konventionell odling kan bidra till att öka frekvensen av hudcancer (melanom).
“Most previous melanoma literature has focused on host factors and sun exposure. Our research shows an association between several pesticides and melanoma, providing support for the hypothesis that agricultural chemicals may be another important source of melanoma risk,” according to the report by epidemiologists from University of Iowa, the National Institute of Environmental Health Sciences and National Cancer Institute.
Tidigare har man mest fokuserat på livsstilsfaktorer som solexponering (solbad och solarium) men nu ser forskarna att oavsett solvanor så ökar melanom hos befolkningen. Hos lantarbetare som i och för sig utsätts regelbundet för sol då de jobbar utomhus ökade cancerrisken om de regelbundet utsattes för sex pesticider.
The researchers identified six pesticides that, with repeated exposure, doubled the risk of skin cancer among farmers and other workers who applied the chemicals to crops.
Något som även borde göra oss konsumenter uppmärksamma och berörda är att det inte enbart är lantarbetare i tredje världen som drabbas av att arbeta med gifter som löper ökad risk för melanom utan även konsumenter utsätts regelbundet för samma gifter som uppmärksammats i studien.
The findings also may have implications for consumers who use pesticides in their homes or yards. Carbaryl, one of the pesticides linked to skin cancer, is the active ingredient in the insecticide Sevin, which is widely used by consumers to kill pests in gardens and lawns.
Hayes’s study joins a growing body of work showing that chemicals in combination can produce a wide range of effects even at low concentrations.
Controversy
Carbaryl kills both targeted (e.g. malaria-carrying mosquitos) and beneficial insect (e.g. honeybees), as well as crustaceans.
Although approved for more than 100 crops in the US, Carbaryl is illegal in several countries, including the United Kingdom, Austria, Denmark, Sweden, Germany, and Angola.[3]

At first, the organic crops didn’t do as well, but it was no disaster. Cochran and his partner saw a decreased yield of about 20 percent in the organic crop, he says. They sold those berries at a 20 percent premium, but because of other costs involved in organic growing, such as rotating crops and using more labor-intensive techniques to control weeds and pests, they were barely breaking even.