Som bekant pågår det fram till och med 30 september en medlemsomröstning i Miljöpartiet angående vårat krav på utträde ur EU och dess vara eller icke vara. Om man har läst mina tidigare inlägg på bloggen så är min egen uppfattning känd. Hur jag än vänder och vrider på det så kommer jag aldrig bli någon entusiastisk EU-anhängare men däremot kan jag lära mig att leva med det. Det EU jag var motståndare till 1994 är inte det EU som finns idag. De argument som var mest betydelsefulla för mig då är inte längre lika starka då Sverige, EU och världen i övrigt ser annorlunda ut efter 13 år av medlemskap. Vi ville stå utanför för att vara ett föredömme och kunna “gå längre” på fler områden, idag är vi ibland förbisprugna och de långtgående kraven på förändring kommer inte från oss utan från EU! Jag tror att vi är i behov att ompröva våra ställningstaganden och kommer därför rösta nej till uträdeskrav. Sen är det olyckligt att denna svåra fråga ses i svart och vitt där vissa är kategoriskt för eller emot. EU är mer komplext än att vi kan se det i svart eller vitt, snarare ser nog många på både ja och nejsidan frågan i gråskalor. Frågan är svår, många tvekar och själv har jag våndats över vad jag ska tro… Men undan för undan så har bitarna fallit på plats och jag tror inte längre att utträde är bästa sättetr att förändra Europa och världen.
Ni som tvekar, ta gärna del av vårat argumentationshäfte och läs nej-sidans argument. Finns som pdf-fil på länken nedan:
och kika gärna på våran kampanjblogg http://nejtilluttradeskravet.wordpress.com/
Ja-sidan har även de en kampanjsajt http://www.jatilluttrade.se/
